Arkiv - jan 2010

Trollhättan garderar med Plan B

Av Staffan Nyström
Spykers köp av Saab betyder ett lyckligt slut för Gert-Inge Anderssons(S) tid som kommunalråd i Trollhättan. Den 15 mars slutar han jobbet som kommunalråd för att bli regionstyrelsens ordförande i Västra Götaland.
– Det jobb som lagts ner på plan-B om Saab skulle lagts ner är inte förgäves. En bantad version av det planerade omställningskontoret för att rädda jobben kommer att öppnas i Trollhättan, säger Gert-Inge Andersson.

Västerbygden träffar Gert-Inge Andersson dagarna innan Saab-Spyker-affären är klar. Det surrar av rykten om affären, men ingenting är bekräftat. Gert-Inge kommer ut från ett möte med kommunalråden i Fyrbodals kommunalförbund och det är givetvis oron för jobben i Trollhättan och Dalsland som står på dagordningen.
Jättearbete
Efter ett möte med regeringen har Gert-Inge blivit lovad ett räddningspaket på 100 miljoner kr om Saab skulle läggas ner. Bland de åtgärder som diskuteras mellan de fem kommunerna i Fyrbodal är att öppna ett omställningskansli för en kostnad av 5 miljoner kronor om året.

– Det har lagts ner ett enormt arbete i en speciell grupp inom Fyrbodal som jobbat med frågor kopplat till fordonsindustrin. Det gäller också det jobb som lagts ner av regeringens utsedda samrådsmän – landshövding Lars Bäckström och regionrådet Kent Johansson(C), säger Gert-Inge Andersson.
Det jobbet är inte förgäves, anser Gert-Inge, som efter det att Saab-Spyker-affären blev klar i måndags tagit initiativ till att omställningskontoret i Trollhättan ska öppnas.
– Även om Saab nu blir kvar finns det inga garantier för framtiden. Arbetslösheten är redan besvärande hög i regionen och det behövs specialinsatser för att åter få folk i arbete, säger Gert-Inge Andersson.

Börjar prya
Långt före jul stod det klart att Gert-Inge Andersson blir nytt regionråd i Västra Götaland efter Roland Andersson. Han börjar den 15 mars och ska prya på jobbet innan han tillträder officiellt den 12 april. Det är också klart att metallklubbens ordförande vid Saab, Paul Åkerlund, blir hans efterträdare som kommunstyrelsens ordförande i Trollhättan.
– Successionen är ordnad och det känns riktigt bra, säger Gert-Inge.
Nu blir det fullt fokus på regionen för Gert-Inge Andersson.
– Först ska jag skolas in i arbetet i regionstyrelsen och sedan blir det en valrörelse där jag enbart satsar på regionen, säger Gert-Inge.
Gert-Inge som varit engagerad i kommunpolitiken i Trollhättan sedan 1989. Han har vuxit in i socialdemokratin med rötterna i idrottsrörelsen som aktiv fotbollsspelare i IFK Trollhättan fram till 20-årsåldern. Sedan har han engagerat sig i olika S-föreningar och gjort en politisk karriär via taxeringsnämnder, fritidsnämnden, fullmäktige. Kommunstyrelsens ordförande på heltid blev han 1996.
– Jag är väldigt social och gillar att diskutera politik, säger han.
Men någon riksdagskarriär har det aldrig varit tal om?

Trollhättebo
– Jag är Trollhättebo från barnsben och väldigt hemkär. Jag passar inte i Stockholm eller Bryssel för den delen. Skulle bara längta hem, säger Gert-Inge.
I stället för Stockholm och Bryssel blir det i stället regionkontoret i Vänersborg.
– Det är inte så långt att resa, även om regionen är stor så det bli en hel del restid ändå. Men jag värdesätter att komma hem till familjen på kvällarna, säger Gert-Inge.
Gert-Inge Andersson är ingen duvunge när det gäller regionpolitiken. Han har suttit med i regionala utvecklingsnämnden(RUN) som representant för kommunerna och sitter med i ett Interreg-projekt som handlar om gränssamarbete med Norge.
Pragmatisk
Att han nu kommer att ingå i en ny politisk majoritet med andra partier ser inte Gert-Inge som något problem.
– Jag är pragmatisk och resultatinriktad och samarbetet med centerns kommunalråd Kent Johansson fungerar utmärkt, säger Gert-Inge.
Regionen står inför flera ödesfrågor när Gert-Inge träder in i regionpolitiken.
- En ödesfråga är hur Västsverige ska fortsätta att hävda som ledande industriregion.
- Det finns goda förutsättningar att utveckla tjänstesektorn med tongivande högskolor som Göteborgs universitet och Chalmers.
– Mycket kretsar kring Göteborg, men alla jobb kommer inte i den regionen. Regionutvecklingen är viktigt för att skapa jobb i alla delar av länet, menar Gert-Inge.

Inte orolig
Mycket handlar också om infrastrukturen och Gert-Inge säger att han aldrig var orolig för Trollhättans framtid utan Saab.
– Det finns en bra högskola, både E6 och 45:an har byggts ut i regionen, järnväg med dubbelspår i älvdalen, Innovatum och Film i Väst. Det finns massor av bra saker och får vi nu en fortsättning vid Saab är det riktigt bra för utvecklingen av fordonsindustrin.
- Det är en oerhörd styrka för regionen om vi får behålla både Saab och Volvo. Konkurrensen skapar dynamik och triggar teknikutvecklingen, säger Gert-Inge.
På infrastruktursidan ser Gert-Inge den fortsatta utbyggnaden av E6an, E45 och dubbelspåret till Göteborg som strategiska. Nationellt är det viktigt med en utbyggnad av E20 och på järnvägssidan Götalandsbanan och den så kallade Västlänken.

Bevara Bohusbanan
– Det är också viktigt att bevara och utveckla Bohusbanan, liksom en utbyggnad av de regionala vägnäten med 161:an, 160 och 172 genom Dalsland, säger Gert-Inge.
När valrörelsen drar igång kommer självfallet sjukvården och jobben i fokus.
– Det viktigaste av allt är att vi får tillväxt och utveckling i regionen med arbete till alla. Det finns en vision om att medborgarna i Västra Götaland ska leva ett gott liv.
– Jag brukar säga att vi ska se till att skapa ett bra liv för dem som har det sämst i samhället, då får också vi andra det bra, säger Gert-Inge.

Kör saab
Gert-Inge Andersson är 60 år och har bott i Trollhättan i hela sitt liv. Familjen består av hustru, tre barn och tre barnbarn, med ett fjärde på väg. Fritiden tillbringar han helst på fritidsstället i Hunnebostrand med hammare och såg i näven. Han kör givetvis en Saab 9-3.
- När jag nu börjar i regionen behöver jag en bil att köra runt med, gärna en Saab ombyggd för biogas, säger Gert-Inge Andersson.

Yrkesskola
för utbildning
i solenergi

Sedan några år tillbaka utbildas installatörer som är specialiserade på solenergi i Härnösand. Nu har Härnösand fått godkänt att starta utbildningen som 2-årig Yrkeshögskola med rekrytering i hela landet.

– Det är en fantastisk framgång, ett erkännande av att det vi gör är viktigt, säger Joakim Byström, ordförande för utbildningens ledningsgrupp
Solenergimarknaden växer snabbt i hela Europa. Bara i Tyskland är det över 50 000 anställda i branschen. Även i Sverige ökar intresset för solenergi varje år, men det har saknats utbildning för installatörer.
Studenterna i Härnösand lär sig hur man kopplar samman solenergi med pellets och värmepumpar för att få ett komplett energisystem.
– I Sverige är det logiska att använda sol på sommaren och biobränslen på vintern. Vi har mer sol än södra Frankrike under sommarmånaderna, den kan vi ta vara på menar Joakim.
Tre studenter åker nu i vår på praktik till Spanien där en nystiftad lag gör det obligatoriskt med solenergi på alla nya byggnader. Där skall de bygga solfångare för koncentrerad solenergi hos ett spanskt företag och lära sig av sina spanska kollegor.
Bristen på utbildning är en av anledningarna till att Sverige, som var ett föregångsland på 70-talet, inte fått lika många arbetstillfällen som andra länder inom detta snabbväxande område.
– Solen är framtidens energikälla, och Sverige behöver många välutbildade installatörer om vi skall kunna utnyttja den potential som finns, avslutar Joakim.

Stopp i blockinventeringen - pengarna är slut hos jordbruksverket

Av Staffan Nyström
Det är tillfälligt stopp för blockinventeringen av jordbruksmarken som hittills kostat skattebetalarna 225 miljoner kronor. Nu ansöker Jordbruksverket om ytterligare 30-35 miljoner för att kunna slutinventera de ca 115 000 hektar som återstår.

– Det är riktigt att det är slut på pengarna och nu går vi in med en ansökan om ett tilläggsbelopp i storleksordningen 30-35 miljoner kronor för att kunna slutföra inventeringen, säger Åke Svensson, projektledare för blockinventeringen på Jordbruksverket.
Jordbruksverket hoppas få ett beslut i vårbudgeten för att kunna återuppta blockinventeringen så snart väderförhållandena tillåter.
– Ju förr vi får ett beslut, desto tidigare kan vi sätta igång. Dessutom ökar chansen att vi får tillgång till den personal som utfört blockinventeringarna, så att vi slipper lära upp nytt folk, säger Åke Svensson.
38 000 block återstår
Det återstår runt 38 000 jordbruksblock att inventera i landet. Under den stora blockinventeringen som pågått 2008 och 2009 har totalt 2,7 miljoner hektar åkermark och 533 000 hektar betesmark inventerats.
Det är Jordbruksverket som skött inventeringen med inhyrd personal, varav flera arbetsledare hyrts in från Skogsstyrelsen.
– Nu behöver vi runt 90 personer för att slutföra blockinventeringen, säger Åke Svensson som hoppas få tillgång till den personal som en gång lärt sig jobbet.
Man räknar med att det handlar om tre-fyra månaders jobb att slutföra blockinventeringen. Det ser väldigt olika ut i olika delar av landet. I Gävlebort och Västmanland återstår bara en handfull block. Även Norrbotten och Värmland ligger bra till.
6 500 block i väst
Värst är det i Kalmar där 4 800 block återstår.
I Västra Götaland återstår 6 500 block, men det förklaras med att länet är så stort. I Östergötland återstår 4 064 block och i Skåne runt 3000 block.
I början av året fick drygt 20 000 lantbrukare i Sverige ett brev från Jordbruksverket med beslut om indragna stödrätter. Ungefär 78 000 stödrätter dras tillbaka, vilket motsvarar två och en halv procent av jordbruksmarken i landet.
Besluten har i flera fall mötts med ilska, eftersom beslutunderlaget saknats och tiden för överklagan varit knapp.
– Jag har pratat med några medlemmar som hört av sig och visst låter det underligt.

Återkrav
– Det viktiga är att det inte blir retroaktiv återbetalningsskylighet för lantbrukare som agerat i god tro när stödrätterna delades ut 2005, säger Paul Christensson, ordförande i LRF Väst.
Jordbruksverket uppger att de flesta lantbrukarna inte kommer att få några återkrav. Bara belopp som överstiger 900 kronor kommer att återkrävas om det rör sig om uppenbara fel, där lantbrukaren borde ha insett att utbetalningen var fel.
Det faktum att all jordbruksmark inte är inventerad kommer att fortsätta ställa till bekymmer för lantbrukarna när SAM-ansökningarna ska fyllas i till våren.
– Det blir upp till var och en att göra en bedömning om marken är berättigad till stöd. Det kartmaterial som skickas ut i samband med SAM-ansökning är också mycket bättre efter inventeringen, säger Åke Svensson.
Det blir nu regeringen som i vårbudgeten får fatta beslut om ytterligare 30-35 miljoner kronor ska avsättas för den fortsatta blockinventeringen av jordbruksmarken.

De satsar på mjölkproduktion
Ökar besättningen och bygger ungdjursstall

Av Staffan Nyström
Mitt i mjölkkrisen finns det unga bönder som vågar satsa på framtiden. Martin Johansson och Debbie Wennerstrand, båda 26 år, köpte för ett år sedan Starreds gård utanför Sexdrega i Svenljunga.
– Vi fick ett erbjudande om att köpa gården och slog till, säger Martin när han sitter i köket tillsammans med Debbie och sönerna Alfonz och Linuz, två och ett år gamla.

Martin är uppvuxen med mjölkkor hemma på föräldrahemmet Hanbynäs gård som ligger sex-sju kilometer från Starred. Där driver föräldrarna Rita och Bertil Johansson mjölkproduktion med ett 60-tal mjölkkor.
Det var under praktikterminen på Strömma naturbruksgymnasium som Martin kom i kontakt med ägaren till Starreds gård.
– Jag gjorde praktik på gården, säger Martin.
Den tidigare ägaren var Ingemar Salomonsson som både Martin och pappa Bertil kände väl.
– Han ringde mig förra våren och frågade om jag var intresserad av att köpa gården. Jag både glad och överraskad, säger Martin.

Nya djurstallar
Gården som är på 20 hektar egen åker- och betesmark plus arrenden är relativt modern med nya djurstallar och ett bostadshus med vackert läge. Den totala brukningsarealen uppgår till 155 hektar.
– Det ligger inte så långt från mitt föräldrahem, där vi också kan få stöd av mamma och pappa, säger Martin.
Det var aldrig så mycket att fundera över. Gården kom aldrig ut på den öppna marknaden och priset stannade på 5,8 miljoner kronor.
I köpet ingick 40 mjölkkor i full produktion plus ett 45-tal ungdjur.
– Jag tog med mig mina 40 mjölkkor från föräldragården och har idag ca 90 mjölkkor. Målet är nu att utöka till 130 mjölkkor, men för att klara det måste jag också bygga ett nytt ungdjursstall, säger Martin.

Tid i traktorn
Vi flytten tog Martin också med sig arrenden på ca 40-50 hektar åker och betesmarker, som ligger en bit bort från gården.
– En del marker ligger 1,5 mil bort så det blir mycket tid i traktorn där foder och vall ska fraktas fram och tillbaka, säger Martin.
Dagarna är fulltecknade för en mjölkbonde. Det börjar med mjölkning vid halv sjutiden på morgonen. Sedan ska djuren utfodras och stallarna ska göras rena. Sedan är det dags för mjölkning igen vid 18-tiden på kvällen.
– Det blir låna dagar och tiden mellan mjölkningarna är det fullt upp med annat som måste göras, säger Martin.

Hemma i huset på Starred har Debbie fullt upp med Linuz, snart ett år och Alfonz snart två år.
Hästlinjen
Debbie som kommer från Västerås ursprungligen har också gått naturbruksgymnasium i Plönninge utanför Halmstad.
– Jag gick hästlinjen och hade ingen aning om att jag skulle hamna på en mjölkgård, säger Debbie.
Mjölkningen som sker i mjölkgrop sköter Martin. Debbie försöker i mån av tid hjälpa till i ladugården.
När det gäller hästintresset har Debbie kvar intresset och det finns två nordsvenskar på gården.
– Målet är att få mer tid med hästintresset, säger hon.

Fokus på mjölken
Förutom mjölkkorna och ungdjuren, finns dessutom en Jerseyko och två nordsvenskar på gården också hunden Gizmo.
– Nu är allt fokus på mjölkproduktionen, säger Martin som liksom andra mjölkbönder tycker att avräkningspriset på mjölken är för lågt.
– Det fattas en 50-öring för att det ska gå ihop fullt ut, säger han.
Just nu ligger avräkningspriset kring 2,90 kr/kg från Arla och det tycker Martin är för dåligt. Han driver gården konventionellt och att gå över till ekologisk drift är inte aktuellt.
– Vi har för lite areal för att gå över till ekologisk drift, säger han.
Mjölkproduktionen ligger på ett snitt kring 8 900 kg/ko och år och har som hest varit uppe i 9 500 kg. Martin är i princip självförsörjande på foder där merparten av ensilaget ligger i tre plansilos om 6 gånger 32 meter. Dessutom tar han ca 700 plastbalar.

Nytt mejeri
På gården finns tre traktorer, varav två med lastare, som används vid utfodringen. Martin har full maskinpark för vallskörden, där han gör tre skördar per år.
– Under vallskörden tar jag hjälp av min äldre bror Urban som jobbar på föräldragården, säger Martin.
Från att ha varit yngste mjölkbonden i Sjuhärad när han tog över mjölkningen på föräldragården Hanbynäs för sju år sedan har nu Martin förverkligat drömmen om en egen gård. Nu sikar Martin och Debbie framåt - först en full besättning på 130 mjölkkor, sedan ett nytt ungdjursstall för ca 3,5 miljoner kronor.
– Det är bra så länge räntan är låg, men mjölkpriset måste upp för att kalkylen ska hålla, säger Martin.
Han liksom flera bönder i trakten hoppas på nya idéer om ett nytt lokalt mejeri i Kalv.

Av Staffan Nyström
Den senaste tidens snömängder i Dalsland och norra Bohuslän är inget hinder för skogsnäringen.
– Vi har ett stort inflöde av timmer och sågverket går för fullt, säger Tor Sörensen, marknadsansvarig för Nössemarkssågen i Dals-Ed som ingår i Moelvenkoncernen.

Stora snömängder är inget hinder för skogsavverkningar och att få ut virket ur skogen.
– Kylan gör att det är väl fruset under och skogsmaskinerna tar sig fram utan problem. Snön är i sig inget problem och skogsbilvägarna är väl frusna, säger Tor Sörensen.
Den senaste tiden av prishöjningar på både timmer och massaved gör också att aktiviteten ökat i skogen. Skogsägarna är mer benägna att avverka och sälja virke.
– Vi kör in runt 2 000 kubikmeter virke i veckan och har ett stort råvarulager.

Driftstopp
– Men den stränga kylan ställer till problem i produktionen med flera driftstopp, säger Tor Sörensen.
När temperaturen kryper ner mot minus 25 grader blir virket sprött. Det gäller särskilt fura, vilket kan ställa till problem i vid sågningen. Virket blir också extremt hårt och det sliter på verktyg och sågramar.
– Hård kyla är alltid ett problem och vi har inga möjligheter att tina upp virket innan vi sågar, säger Tor Sörensen.
Nössemarkssägen, liksom flera andra sågverk runt om i landet, kör för högtryck.

God efterfrågan
– Det finns en god efterfrågan på sågat virke som inte alltid motsvaras av den rådande byggkonjunkturen. Vi säljer det mesta av våra sågade produkter på den svenska och norska marknaden. En mindre del går på export till Tyskland, Danmark och Egypten som blivit en ny expansiv marknad för oss, säger Tor Sörensen.
Det handlar mest om regel- och klädselvirke till byggbranschen. En del virke säljs vidare till hyvlerier – bland annat Moelvens hyvleri i den nedlagda sågen i Ånimskog – Tom Heurlin och till Edanesågen.

Investeringsfas
Nössemarkssågen är inne i en investeringsfas. På fem år satsar Moelven 150 miljoner kr där första steget togs 2009 med en investering på 35 miljoner kr. I de följande stegen finns en ny råsorteringsanläggning, en ny panna, nya torkar och en ny såglinje.
Sågen i Nössemark opererar i ett område mellan Göteborg, Oslo och Karlstad där de är det enda större sågverket. Totalt kan man ta emot råvara motsvarande 350 000 kubikmeter om året och framställer 90 0000 kubikmeter sågade trävaror  varje år.
Massaveden går till massabruken i Halden och Gruvön. Även flis från sågverket går till massabruken.  Sågen levererar också biobränsle bland annat till Uddevalla Energi.
Sågverken är lite av en flaskhals i en förväntad konjunkturvändning. Låga virkespriser skapar låg aktivitet hos skogsägarna. Men under hösten 2009 har virkespriserna höjts.
– Med rådande priser är det åter fart på skogsavverkningarna och första kvartalet ser ut att bli bra för oss. Andra kvartalet är som regel sågverkens bästa och då får vi ser hur långt det bär, säger Tor Sörensen.

Nu ryker skorstenarna igen
Oljekraftverket taget ur malpåsen

Av Staffan Nyström
Vattenfall har den här veckan startat det oljeeldade kraftverket i Stenungsund som legat i malpåse sedan i somras. Skälet är den långvariga kylan och bristen på kärnkraft.
–Vi är ett beredskapsverk och nu har Svenska Kraftnät beställt kraft från oss för att klara elbalansen i landet, säger Tomas Vikström, gruppledare för block fyra vid kraftverket i Stenungsund som producerar 260 MW vid full drift.

I somras beslutade Vattenfall att lägga block tre och fyra i oljekraftverket i Stenungsund i malpåse. Sedan tidigare ligger block ett och två i långtidskonservering och kan startas upp först efter en lång inkörningstid.
Men med den långvariga kylan har elförsörjningen i landet blivit kritisk. Det beror på hög belastning samtidigt som kärnkraftverken står nere på grund av översyn.
Det finns två oljekondensverk i landet - ett i Karlshamn som ägs av Eon med tre block på sammanlagt 1000 MW och Vattenfalls verk i Stenungsund med fyra block, även det på totalt drygt 1000 MW. Men bara två block kan startas med relativt kort varsel.

Kort varsel
– Vi behöver 16 timmar på oss att starta upp verket och nå full effekt, säger Tomas Vikström.
Trots kylan körs inte block fyra i Stenungsund med kontinuerlig drift.
– Vi kapar toppar och kör verket efter beställning. Det innebär att verket står stilla på natten, men kör igång vid 7-tiden på morgonen och dras sedan ner för att köra för fullt mellan 16.00-18.30, säger Tomas Vikström.
Svenska Kraftnät har nu begärt att oljekraftverket i Stenungsund ska vara i beredskap fram till och med februari. Det är oklart om block två också kommer att användas.
–Vi kan köra igång fyran och trean med kort varsel, säger Tomas Vikström.

Malpåse
Så sent som i januari 2009 användes oljekraftverken i Stenungsund i full drift. Men Vattenfall beslutade att lägga verket i malpåse.
Detta efter att man utrett om man skulle kunna köpa in och rena tjockolja från Preem-raff för att köra verket.
– Det föll på att det inte fanns någon skrubber som renade oljan. Den idén övertogs av Karlshamn som kör en del av produktionen på tjockolja, säger Tomas Vikström.
Oljekraftverket körs på en blandning av eldningsolja 1(diesel) och tjockolja för att nå en optimal ekonomisk och miljömässig produktion.

Miljömässigt
–Jag kan påstå att vi är ett av Europas miljömässigt renaste oljekondensverk med låga utsläpp av kväveoxider och svavel enligt de senaste miljödomarna, säger Tomas Vikström.
Ett block i Stenungsund som producerar 260 MW vid full drift förbrukar ca 60 ton olja i timmen. Det finns över 600 000 kubikmeter olja i lager och man klarar driften ett par veckor.
Verkningsgraden ligger på ca 43 procent, vilken kan jämföras med kärnkraften som regelmässigt ligger under 40 procent.

Verkningsgrad
– Produktionskostnaden ligger mellan 90-110 öre per kilowattimme med dagens oljepris, säger Tomas Vikström.
Det är nu oklart om hur årets tränga vinter kommer att påverka Vattenfalls beslut att lägga oljekraftverket i Stenungsund i malpåse. Idag arbetar 26 personer vid Vattenfall i Stenungsund, men då handlar det inte bara om kraftverken. Vattenfall äger en kajen i Stenungsund som är last- och lossningshamn för industrin med över 400 anlöp om året. Man förser hela industrin i Stenungsund med processvatten - 10 miljoner kubikmeter vatten om året från Hällungen. De två vindkraftverken som står intill oljekraftverken har Vattenfall sålt.

Göteborgs Energi köper in sig i vindpark

Rabbalshede Kraft säljer hälften av Töftedalsfjället

Av Staffan Nyström
Rabbalshede Kraft överlåter tio obyggda vindkraftverk i den planerade vindkraftparken på Töftedalsfjället i Dals-Ed.
– Avtalet är ett led i företagets strategi att uppföra vissa vindparker i långsiktigt samarbete med andra aktörer, säger Thomas Linnard, VD för Rabbalshede Kraft AB.

Avtalet med Göteborgs Energi innebär att de bägge bolagen delar på vindkraftparken där sammanlagt 21 vindkraftverk planeras. Företagen delar på projekteringen från byggnation till drift,  men Rabbalshede kraft kommer att svara för drift och underhåll.
Töftedalsfjället i Dals-Eds kommun är Rabbalshede Krafts fjärde stora projekt. Byggstart beräknas till höstgen 2010 och provdrift av hela parken ska ske kring årsskiftet 2010/2011.
–Göteborgs Energi är ett av Västsveriges ledande energibolag. Vi ser avtalet som en bekräftelse på att vi lyckats etablera intressanta projekt, säger Thomas Linnard.
Sedan tidigare har Rabbalshede Kraft två vindkraftparker i drift med sammanlagt tio verk. Dessutom planeras en vindpark med sex verk i Munkedal som beräknas tas i drift till våren.
Nyligen avslutades en nyemission i Rabbalshede kraft som övertecknades till drygt 30 procent och gav företaget 138 miljoner kronor. Företaget har planer på en börsintroduktion vid Nasdaq OMX i Stockholm.
Göteborgs Energi motiverar avtalet med Rabbalshede Kraft på följande sätt;
– Vi strävar efter att skapa långsiktigt hållbara energilösningar och ser vindkraften som en självklar del i ett sådant system. Rabbalshede Kraft har en mycket intressant projektportfölj och har på kort tid etablerat vindparker som vi nu kan ta del av, säger Anders Hedenstedt, VD för Göteborgs Energi.

Fältbiologer träffades i Kungälv

Av David Nyberg
Det är en kall vinterdag och
snön täcker hela Fredkullaskolan i Kungälv. Skolan är full av ungdomar trots att det är jullovstider. Det är Fältbiologerna som kommit hit från hela Sverige för att sammanfatta föregående år och planera för vad de ska göra under 2010.

En av dagarna får jag prata med Kleo Bartilsson som är 19 år och bor i Göteborg. Hon har varit med i Fältbiologerna i ungefär ett år och berättar att hon åker på olika aktiviteter och fixar egna kurser ibland. Det är en av de bästa sakerna med Fältbiologerna tycker Kleo. Att det bara är ungdomar som är med.
– Det är unga som lär unga. Det är inga vuxen som kommer och berättar hur det är.
Årsmötet
Kleo berättar att det här är första gången som hon är på Fältbiologernas årsmöte, som är på olika platser varje år. De är här för att komma fram till saker gemensamt i föreningen, men de gör också andra saker. Idag har de varit ute och pulsat i snön och gjort guidningar i naturen och teaterföreställningar för varandra. I morgon ska de åka in till Göteborg och demonstrera mot vargjakten.
Varför är du med i Fält-biologerna?
– Det är fantastiskt att få umgås med människor som är så engagerade, säger Kleo. Man blir så inspirerad och får göra så mycket kul tillsammans. Det som jag tycker är speciellt med Fältbiologerna är att man både kämpar för miljön, och att man är ute i skogen och kollar på det som man kämpar för. Det är något som ofta saknas i andra miljörörelser.
Räddat en skog
När jag frågar Kleo vad hon har gjort i Fältbiologerna säger hon att hon bland annat varit med och räddat en skog i Ale kommun utanför Göteborg från avverkning. Hon berättar att de i vintras var i Brunnsparken i Göteborg och informerade om skogen och samlade in pengar för den. De hade egengjorda skyltar, livemusik och fågelholkar som folk kunde lägga pengar i. Och i mars 2009 kom beskedet att skogen hade blivit räddad från avverkning genom att olika miljöorganisationer och myndigheter tillsammans köpt upp skogen av markägaren.
Regnig exkursion
– Vi var i Verle efter att skogen hade blivit räddad, berättar Kleo.
– Det regnade så galet mycket, men det var ändå så himla roligt och fint. Vi åkte dit fyra fältbiologer och hade med oss tält. Vi kollade in hela skogen från det ena hörnet till det andra och så plockade vi svamp och allt var helt dyngsurt när vi gick och la oss. Men när vi vaknade på morgonen så sken solen. Det var väldigt roligt att uppleva den skogen som vi hjälpt till att rädda.
2010
Under 2010 vill Kleo bland annat att åka till Hornborgasjön och kolla på fåglar igen och vara med på det årliga fältbiologlägret på Öland.
– Med Göteborgsklubben blir det säkert massa coola smågrejer som vanligt tror jag, säger Kleo.
– Vi var nyss i Ryaskogen som var jättefin. Fågelsångscirkel hade vi förra året. Sen blir det säkert lite mer klimatfokus också i och med de internationella klimatmötena.

Trög start för kraftsamling
Det har varit trögt i starten för skogägarrörelsens och LRF:s storsatsning Kraftsamling Skog i vårt område.
   – Stormen Per slog till mitt i uppstarten och dessutom hade vi fullt upp efter Gudrun, säger Bengt Svan, kraftsamlingsinspektor vid Södra i Bengtsfors.

Kraftsamling skog ingår i LRF:s landsomfattande satsning för att nå visionen om ökad lönsamhet och tillväxt i de gröna näringarna.
   En utredning från Skogfors visar att det är fullt möjligt att öka skogstill-
växten med 20 procent på 50-100 års sikt.
Det ska ske genom bättre föryngringar, förädlade plantor, rätt röjning, dikesrensning och skogsgödsling.

Demogårdar
För att visa på goda exempel har ett 100-tal demonstrationsgårdar valts ut under hösten 2007.
   I Västerbygdens spridningsområde har fyra gårdar valts ut - Skuggetorp på cirka 200 hektar produktiv skogsmark, Långebo 60-70 hektar, en gård i Skee i norra Bohuslän på över 200 hektar och en i Torskog på cirka 100 hektar.
   – De olika studiecirklarna kommer att besöka demonstrationsgårdarna och följa olika åtgärder för att öka skogsproduktionen, säger Bengt Svan.
   Det är Södra som tillsammans med LRF och Vuxenskolan arrangerar studiecirklarna. För ändamålet har en ny bok ”Nya Tiders Skog” tagits fram.
   – Studiecirklarna kostar cirka 800 kronor och då ingår bland annat boken, säger Bengt Svan.

Generationsväxling
Kraftsamling skog riktar sig framför allt till privatskogsbruket.
   – Det pågår en generationsväxling i skogägarledet och det tillkommer nya ägargrupper som inte är uppväxta med skogsskötsel och som lejer bort det mesta som rör skogen. Därför finns det också ett utbildningsbehov, säger Bengt Svan.
   Det finns flera handfasta åtgärder som ökar tillväxten i skogsmarken. Genom att satsa på förädlat plantmaterial i stället för självföryngring får man en bra start.
   Forskning visar att förädlade plantor ger cirka 15 procent högre tillväxt och värdet per hektar uppskattas till 6.100 kronor med förädlade plantor.
   Röjning är annars den mest effektiva åtgärden för att öka lönsamheten.
   – Som regel röjer man för sent och för dåligt. Man brukar säga att röjning ska man överlåta åt grannen för man är som regel för försiktig. Det handlar om att tänka framåt och röja hårt för att öka tillväxten, säger Bengt Svan.
   En röjningsåtgärd kan öka lönsamheten med 31.000 kronor på en modellfastighet på 47 hektar.
   Gallring ökar skogsbeståndets möjlighet att producera kvalitetsvirke med högt värde. En gallring i rätt tid kan öka virkesvärdet med 35 procent.
   Dikesrening är en effektiv metod att öka tillväxten.
   – Skyddsdikning efter slutavverkning och dikesrening är åtgärder som är tillåtna. Däremot är det i princip tvärstopp för nydikning. Det är därför värdefullt att hålla befintliga diken öppna, säger Bengt Svan.

Växa bättre
Med väl fungerande diken kan skogen växa 20 procent bättre.
   Det finns dessutom skogsgödsling att ta till och där pågår försök i Skogfors regi.
   Även naturvårdshänsyn kommer med i diskussionen och är en viktig del i modernt skogsbruk.
   Till hösten är tanken att Kraftsamling Skog ska köra igång med full kraft i vårt område.
   – Vi har utbildat cirkelledare och valt ut demonstrationsgårdar. Men det finns fortfarande vita fläckar i vårt område bland annat i norra Bohuslän där vi söker cirkelledare, säger Bengt.
   Kraftsamling skog genomförs av skogägarföreningarna i samarbete med LRF och Vuxenskolan under 2007-2010.

Publicerad: fredag 11 juli 2008 Staffan Nyström

Åke Olsson som har 35 mjölkkor har varit lantbrukare i 59 år. Totalt har han 110 djur på gården och brukar cirka 90 hektar.
   – Jag kommer ihåg att det var ett riktigt torkår 1955 med mager höskörd. 1959 var också en riktig torrsommar, men höskörden var inte så dålig, säger Åke Olsson som är 75 år.
   Västerbygden träffar Åke Olsson när han är ute med sin rotorslåtter på en vall som tillhör Backa som han arrenderar.

Frostangrepp
På tio år har han inte upplevt en lika dålig vallskörd som det ser ut att bli i år.
   – Jag brukar ta fyra vallskördar och nu får man vara glad om det blir tre, säger han.
   Den vall som han slår nu ligger låglänt ner mot en bäck och timotejgräset dominerar.
   – Jag har rajgräs insått, men frosten tog rajgräset tidigare och det blir ingen fart på det, säger Åke Olsson.
   Åke är konventionell odlare och kan stoltsera med felfri mjölkleverans i 35 år och en produktion på cirka 11.700 kilo per ko.

Foderbrist
Av de 90 hektar han brukar är cirka 30 hektar vall. Resten är betesmarker och spannmålsareal.
   – Spannmålen är kort i strået. Höstsådden ser rätt bra ut, medan vår-
sådden är magrare, säger han.
   För Åke Olssons del är det ingen fara med foderbrist. Han har så det räcker, men han befarar att lantbrukare som utökat sina besättningar utan stora egna arealer kan få problem med foderbrist.
   – Visst är det besvärligt och en del lantbrukare är oroliga om vallen inte kommer sig, säger Johan Jacobsson, växtrådgivare på Hushållningssällskapet Väst.

Putsa och vänta
Åke Olsson väljer att inte ta ensilage av andraskörden, utan ta hö i stället.
   – Det kan vara klokt. Man kan också rekommendera att putsa av topparna och vänta ett tag så att det får växa till sig innan man tar andraskörden, säger Johan Jacobsson.
   Åke Olsson på Åsens gård är konventionell lantbrukare och har aldrig funderat över att gå över till ekologisk produktion.
   - Vi har för klena marker här och ligger i femman. Jag vill inte ha ogräs och jag har sprutat sedan mitten av 1950-talet, säger han och rullar vidare med sin stora Valmet-traktor och rotorklipparen med 3,20 i klippbredd.

Publicerad: fredag 4 juli 2008 Staffan Nyström

Ekomålet nås inte
Regeringen har satt målet att 20 procent av jordbruksarealen i landet ska vara ekologisk år 2010. Idag är bara sju procent av arealen ekologisk och målet kommer sannolikt inte att nås. Det framgår av en färsk rapport från jordbruksverket.
   – Lantbruket måste gå från volymtänkande till ett ekonomiskt tänkande för att omställningen ska lyckas, säger Johan Stegard som sitter med i styrelsen för de ekologiska lantbrukarna i väst.

Trots stöd och stimulanser för omställning från konventionellt till ekologiskt lantbruk är många bönder tveksamma. Det framgår av rapporten som Statistiska centralbyrån gjort på uppdrag av jordbruksverket. Man har intervjuat 20 ekologiska lantbrukare och 20 konventionella om deras inställning till ekologiskt lantbruk.
   Det framgår att de konventionella brukarna är tveksamma till att ställa om till ekologisk av två huvudskäl.

Rädda för ogräs
Man vill inte ha ogräs i grödorna och är rädd för att bli bidragsberoende.
   Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) är oroad över att omställningen till ekologiskt lantbruk går så trögt. Han säger att staten satsat 500 miljoner kronor till omställning och att det nu krävs att lantbrukarna blir mer marknadsanpassade.
   – Det är tveksamt om det behövs mer statliga stimulanser för att ställa om till ekologiskt. Det krävs mer marknadsanpassning i en tid när efterfrågan på ekologiska produkter är så stor i handeln, menar Johan Stegard.

Missar chansen
Efterfrågan på ekologiska produkter i handeln har mer än fördubblats, men det är brist på ekomjölk och andra ekologiska produkter från det svenska lantbruket.
   – Danskar och holländare är duktigare än oss på att ta fram ekologiska produkter och det är de som tar marknadsandelar när svenska lantbrukare missar chansen att hoppa på tåget, menar Johan Stegard.
   De ekologiska lantbrukarna gör allt för att visa upp vad de kan och sina produkter.
   – Det krävs att man är duktig bonde för att lyckas med ekologisk odling. Många sitter fast i konventionella metoder för att det garanterar avkastning och håller ogräset borta, säger Johan Stegard.

Vettig växtföljd
Att det ekologiska lantbruket kräver mer mekanisk bearbetning och därmed slukar mer diesel håller inte Johan Stegard med om.
   – Det där är nys. Det gäller att ha en vettig växtföljd för att bli av med ogräset. Då behövs heller inte den mekaniska bearbetningen i lika hög utsträckning, säger Johan Stegard.
   Det som enligt Johan Stegard krävs är att de offentliga inköpen av ekologiska produkter ökar.
   – Den offentliga sektorn måste bli ett draglok om vi ska få upp andelen ekologisk mat. Det leder i sin tur till ökad efterfrågan på ekologiska pro-
dukter och då måste de svenska bönderna följa efter om de vill tjäna pengar, menar Johan Stegard.

Karens
Konventionellt eller ekologiskt är en komplex fråga - inte minst för den enskilde lantbrukaren. Omställningsperioden är minimum två år och många bönder drar sig för att lägga sin areal i karens. Dessutom finns det brukare som ställt om till ekologiskt men gått tillbaka till konventionellt när de inte klarat av att hålla ogräset borta.
   – Det handlar om att tänka ekologiskt hela vägen, inte bara sluta med konstgödning och besprutning. Man måste också värdera vad det innebär att inte förgifta brunnar och vattendrag i ett längre perspektiv, säger Johan Stegard.
   Att det skulle vara en generationsfråga håller inte Johan Stegard med om.
   – Det finns äldre odlare som är framgångsrika ekoodlare och det finns unga odlare som är extremt konventionella i sitt tänkande, säger Johan Stegard.
   Lantbruksskolor, rådgivare inom länsstyrelser, LRF, Hushållningssällskap spelar också en stor roll i inställningen till det ekologiska lantbruket.

Publicerad: fredag 4 juli 2008 Staffan Nyström

Åttersrud bygdegård rustad
Åttersruds bygdegård i Brålanda har rustats upp med ny scen, danslokal och serveringsavdelning.
   – Kommunen har stått för materialet och föreningen har satsat cirka 45.000 kronor plus mycket ideellt arbete, säger Boel Carlsson, ordförande i Åttersruds bygdegårdsförening.

Åttersruds bygdegård uppfördes som folkskola på 1880-talet. När skolan lades ner på 1950-talet gjordes den om till bygdegård.
   – Jag håller på med en dokumentation av bygdegårdens historia, säger Boel Carlsson.
   Idag är Åttersruds bygdegård samlingslokal för hela Brålandabygden.
   Det är Vänersborgs kommun som äger marken och lokalen.

Hög aktivitet
Det är hög aktivitet i bygdegården med fester, danser, informationsmöten och under våren har Åttersruds Silosällskap träffats regelbundet för repe-
titioner inför höstens stora begivenheter - en ny bondeopera av Fanny Danielsson med premiär i mitten av november.
   Underhållet i bygdegården har varit eftersatt. Därför beslutade bygde-
gårdsföreningen att sätta i gång det renoveringsarbete där etapp ett nyligen avslutades.

Energifrågan
– Det vi har kvar nu är köket, toaletterna och dessutom måste vi se över uppvärmningen som idag sker med direktverkande el, säger Boel Carlsson.
   Någon etapp två av renoveringsarbetet är inte aktuellt i år.
   – Vi får se nästa år och det som är mer akut är att göra något åt upp-
värmningen av lokalen som är en dyr post, säger Boel.
   Åttersruds bygdegårdsförening har cirka 150 medlemmar - de flesta i tätorten Brålanda och området öster om 45:an i Brålanda.

Publicerad: fredag 4 juli 2008 Staffan Nyström