Stämman sa nej till avloppsslam

Av Staffan Nyström
– Jag lämnade in en kort motion och fick ett långt svar. Men jag är inte nöjd med svaret, sade Kjell Arvidsson från Västerlanda LRF-avdelning som vill ha en enhetlig policy för spridning av avloppsslam på jordbruksmark. Han ville att motionen skulle skickas vidare till riksförbundsstämman. Det blev också regionstämmans beslut efter debatt.

Av de 20 motioner som lämnats in till regionstämman i Vänersborg var det den om ”Nej till avloppsslam på åker” från Västerlanda LRF-avdelning som väckte mest debatt.
Styrelsen för LRF Väst ansåg att motionen var besvarad med sin redogörelse för certifiering av kommunalt avloppsslam. Man hänvisade också till det beslut som LRF:s förbundsstyrelse tog i juni 2008.
– Vi ska inte bli någon deponi för kommunalt avfall, men det är fel att säga blankt nej. Det behövs en återföring av till exempel fosfor, sade Bo Carlsson från Gestad.
Svarte Petter
Anders Lunneryd, ekobonde från Trollhättan, reagerade.
– Som ekobonde måste jag reagera när man med hänvisning till samhällsansvar låter bonden sitta med Svarte Petter i knät. Att tömma slammet på åkrarna slår bara tillbaka mot bonden. Jag yrkar bifall till motionen”, sade Anders Lunneryd.
Regionstyrelsens förslag ställdes mot stämmans förslag och beslutet blev att skicka motionen vidare till riksförbundsstämman.
Även när det gäller en motion om ändring av etanolpolitiken från Brålanda LRF-avdelning ändrades regionstyrelsens förslag och motionen skickas vidare till riksförbundsstyrelsen.
Sex blev åtta
Styrelsen för LRF Väst hade beslutat att skicka sex motioner vidare till riksförbundsstämman. Efter debatt och omröstning vid stämman i Vänersborg skickas nu åtta motioner vidare till riksförbundsstämman.
Förutom motionen om nej till avloppsslam på åkermark skickas också en motion om att ”Stoppa återinförandet av koldioxidskatt” från Åmål LRF-avdelning till riksförbundsstämman.
De övriga motionerna som går till riksförbundsstämman är en motion om att vattenbruk ska undantas från strandskyddet från Stångenäs, Kostnaderna för tillstånd i Natura 2000-områden från Jörlanda, Lantmäterikostnader från Stora Mellby, Ändringar i miljöbaken från Brålanda, Lantbrukets transporter på allmän väg från Ale södra och Främjande av produktion av alternativa drivmedel från Grinstad.

Forskar i ett varmt arktis

Av Maud Abrahamsson
Ur led är tiden. När forskarna från Göteborg åker till Arktis får de ta med utrustning för att kunna frysa is.
Forskarna behöver också kunna hantera gevär för att skydda sig mot hungriga isbjörnar.
Uppgiften är att studera de snabba klimatförändringarna och hur de påverkas av kvicksilver och växthusgaser.

Just nu befinner sig åtta forskare från Göteborgs universitet på Svalbard. En av dem är 29-åriga Maria Andersson, som är född och uppvuxen på Hedegärde i Uddevalla.
Forskat i USA
Maria flyttade till Göteborg 2000 och började kemilinjen vid Göteborgs universitet.
År 2008 disputerade hon i ämnet oorganisk kemi och for därefter direkt till USA. Under ett år var Maria forskare i Groton vid en filial, Marine science, till University of Connecticut.
I maj förra året kom hon tillbaka som forskare vid Göteborgs universitet och arbetar nu heltid med Gremca-projektet.
Känsligt ekosystem
VB träffade Maria när hon gjorde ett kort besök i Uddevalla för att dels låna med sig ett fiskenät av föräldrarna, dels träffa några skolklasser.

Vad ska ni göra?
– Vi åker till Svalbard för att studera växthusgaser och kvicksilver ihop med biologer så att vi kan studera hur bland annat alger och bakterier påverkar våra ämnen, säger Maria.

Varför?
– Vi vill se klimatförändringarna. Arktis är ett väldigt känsligt system, som påverkas mycket av klimatförändringarna. Förändringarna märks tydligare där än här. Forskare har i flera år sett att havsisen i Arktis smälter, säger hon.
Regn på Svalbard
Som en paradox nämner hon årets svenska vinter, som många menar talar mot växthuseffekten.
– Vi har haft det jättekallt, men på Svalbard är det varmare än här. Där regnade det i januari.
Kölden i vår del av världen är ett undantag. Den som följde Vinter-OS i Vancouver på västra sidan av Kanada, vet hur arrangörerna slet för att ordna bra förhållanden åt bland annat skidåkarna.
Kallare i Sverige
Det finns mängder av olika scenarier för hur det framtida klimatet kommer att bli. Många säger att det ska bli varmare i Norden, men inte alla.
– Ett av klimatscenarierna förespråkar att det ska bli kallare här i Sverige och varmare på andra håll.
Deponi i Ishavet
Maria forskar om kvicksilver.
– Kvicksilver sprids över hela världen. Spridningen påverkas av att klimatet ändras.
Ishavet fungerar som deponi, en uppsamlingsplats, för Norra halvklotets utsläpp av kvicksilver. Föroreningarna som släpps ut av människan sker främst via luften.
Dras till Nordpolen
– Vi släpper ut kvicksilver genom förbränning av fossila bränslen, som olja och kol. Det transporteras via luften till Arktis, där djur och människor är utsatta för höga halter av giftigt kvicksilver, trots att där inte finns några kända utsläppskällor.

Varför samlas kvicksilvret i Arktis?
– Över hela Norra halvklotet finns ett stort cirkulationsmönster av luftströmmar som dras mot Nordpolen.
Lågenergilampor
Globala klimatmodeller visar att den snabba klimatförändringen i Arktis kommer att fortsätter i flera hundra år framöver.
– Det är jätteilla. För att minska utsläppen måste vi alla tänka oss för. När det gäller kvicksilver som finns till exempel i lågenergilampor ska de sorteras som miljöfarligt avfall, inte slängas i soppåsen.
Biologer
Maria var med på en forskningsexpedition per båt i Arktis för fem år sedan och besökte då Kanada och Ryssland.

Varför åker du till Arktis igen?
– Vi vill se förändringarna från 2005. Vi ser ett ekosystem som ständigt förändras. Det är där som det just nu händer allra mest.
Vid årets expedition, som bedrivs vid en landstation, har man med några biologer. Det fanns inte med förra gången.
Vårens soluppgång
– Vi åker med andra forskare för att kunna länka ihop olika forskningsresultat till en större bild. Våra ämnen kan påverka varandra.
– Ozon i Arktis bryts ned på våren när solen går upp efter vinterns mörker. Ljuset triggar; sätter igång, en massa kemiska reaktioner, bland annat reaktioner där ozon bryts ner i atmosfären.
– Det tror man beror på ämnen som halogenföre-ningar, av till exempel klor, brom och jod.
Försvinner ur luften
– Kvicksilvrets halter i luften har mätts på Svalbard i ett tiotal år och är i princip konstanta, men i samband med soluppgången på våren så försvinner kvicksilvret ur luften. Kvicksilvret omvandlas och deponeras i vattnet, på snön och på isen. Det vet vi, men vi vet inte vad som sedan händer med kvicksilvret. Vi vet också att halogenföreningarna är inblandade, men inte exakt hur reaktionerna sker.

Vad tror ni?
– Vi tror till exempel att viss del av kvicksilvret reagerar och går över i gasform som avgår tillbaka till luften. Eller så kan kvicksilvret ta sig igenom isen och snön. Det är här vi behöver biologerna och koldioxidforskarna, som hjälp för att få en förklaring till vad som händer.
Ursprungstanken av att forskarna skulle studera isen, men man har fått ändra planerna.
Fryser is
– Det finns inte tillräckligt mycket tjock is. Den bär oss i princip inte utan i stället ska vi koncentrera oss på vatten. Men för att få lite underlag om isen så kommer vi att studera frysning av is som vi gör själva.
Forskarna ska använda en stor cylinder som är 30 centimeter i diameter och 60 centimeter hög. Cylindern fylls med havsvatten och står sedan på land i 15 minusgrader.
– Havsvattnet i cylindern ska inte bottenfrysa därför blandas det och hålls i ständig rörelse så att bara ytskiktet fryser.
Sydpolen väntar
– Under tiden mäter vi om det tas upp kvicksilver från luften ovanför vattnet, men också vad som sker i vattnet. Sedan kommer vi att mäta på isen när den har bildats. Det blir ett slutet system.
Forskarna hoppas få med sig hem en hel del resultat som kan ligga till grund för fortsatta studier, men också en massa intressanta saker att skriva om.
– Till hösten åker vi till Antarktis för att göra liknande mätningar fast i en lite annorlunda miljö.
Isbjörnar
Forskarna bor på forskningsstationen Ny-Ålesund på Svalbard.
– Vi får inte röra oss utomhus hur som helst.
– Isbjörnarna är mycket farliga. Därför måste vi ha med oss gevär utomhus, säger Maria.
Hon hanterar själv inte skjutvapen utan får lita till att någon annan kan gå med henne utomhus.
– Vi har ett område på cirka 300 meter i diameter där vi kan röra oss fritt.
Östrabo o Norrskolan
Inför avresan besökte Maria sin gamla skola; Östrabo och berättade om sin expedition till Svalbard och hur det är att forska för två gymnasieklasser på naturvetenskapliga programmet. Där mötte hon också sin förra kemilärare Ingela Hagström, som själv var på Antarktis för några år sedan.
Maria hälsade även på i två fjärdeklasser vid Norrskolan och berättade om expeditionen och Arktis.
Påsar i nät
Av föräldrarna passade hon på att låna ett fiskenät.
– Vi ska studera vatten i slutna system och häller då vattnet i påsar. För att dessa inte ska frysa till is har vi dem under vattenytan. För att de ska ligga stilla och inte flyta upp till ytan förankrar vi dem i nätet, förklarar Maria Andersson.

Fotnot:
Efter intervjun har Maria fått ett e-postbrev från forskningsstationen som berättar att isen har börjat frysa vid Ny-Ålesund.
– Med lite tur får vi is, säger hon förhoppningsfullt.

Ärvd monarki hör inte hemma i en demokrati

I denna yra över kronprinsessans bröllop känns det inte som rätt tillfälle att som allra högljuddast protestera mot det helt artfrämmande inslag i en demokrati som en ärvd mornarki innebär. Men eftersom det är denna tidnings linje så bör det någon gång sägas och då gör vi det nu och endast denna gång före bröllopet.
Det lyckligaste vore om kung Carl XVI Gustaf fick bli den sista monarken i Sverige. I alla fall den sista monarken som bekläder en officiell post i landet.
Många menar att det är tillgång för Sverige att ha en sådan marknadsförare som en kung och en kungafamilj. Det finns naturligtvis en del som talar för det. Helt klart väcker inte Finlands president lika mycket uppmärksamhet när hon gör besök i utlandet som när vår kung gör det.
Men frågan är vilket intryck det ger i det långa loppet. När vi har en statchef som journalister och andra i andra länder inte kan fråga om viktiga saker i vårt land eller omvärlden för att de är för politiska. När andra intresserade inte heller kan det. När kungen visserligen intresserat besöker andra länder men inte har något att tillföra av inflytande eller tyckande.
Jag minns ett tillfälle när statschefer från Norden skulle träffas . Där var Finlads president och där var Islands president och där var vår vår kung.
Jag tyckte det var pinsamt när dessa duktiga erfarna statsmän tvingades umgås och diskutera på ett jämbördigt plan med en låtsatssstatschef som vår.
Det är helt enkelt respektlöst mot andra länders statschefer, som faktiskt har en riktig statschefsfunktion. Vi skall inte ha några låtsasämbetet i det officiella Sverige. Vi skall ha verkliga statschefer som har en verklig funktion som Sveriges högsta ämbete.
Den främsta invändningen mot den ärvda monarkin är att det inte är demokratiskt. Hela vårt demokratiska system bygger på att vi väljer våra representanter som skall företräda oss, antingen vi gör det direkt, eller indirekt, det vill säga att de vi väljer i sin tur väljer representanter.
Det är det här systemet vi har byggt upp hela det moderna Sverige med. Det är det systemet som har skapat det goda Sverige vi har. Kungamakten är en symbol för och en rest av ett samhälle som bara tokstollar vill ha tillbaka. Ett samhälle av envälde, av förtryck och av kungar som ibland ledde landet fast de var tokstollar själva.
Kungar som sände nästa hela generationer unga män i döden genom vansinniga krig i Ryssland och Europa. Kungar som våldtog och som kastade oskyldiga i fängelse. Kungar som sög ut sitt fattiga folk på det mest fasansfulla sätt.
Det är vad kungahuset representerar. Inte det goda Sverige som vi byggt upp med den politiska demokrati vi har. Detta representeras av det politiska system vi har.
Detta politiska system borde även kröna och bekläda det högsta ämbetet i Sverige. Genom att vi folkligt väljer en statschef, eller att våra valda representanter gör det i riksdagen. Att ha en ärvd kung som statschef i vår fina demokrati är en skamfläck för vårt moderna samhälle.
Tyvärr finns det ett visst mått av politikerförakt i mångas ställningstagande för att vi skall ha kungen kvar. I stället för att högakta de människor i vårt land som ägnar sin tid åt att förbättra samhället så som de tycker det skall vara, vill man inte unna någon av dem att bli statschef.
Tyvärr.
Nog hade det varit spännande och om duktiga och framträdande människor i Sverige hade fått ställa upp i val om att vara Sveriges president. Tänk er en Margot Wallström. Eller en Carl Bildt. Det viktiga är att det är folket som väljer sin statchef.
Och även om vi väljer en president eller annan statschef skulle vår kungafamilj kunna finnas kvar. Leva i Sverige och hyllas av dem som vill hylla dem. Men inte ärva något ämbete i Sverige.
Den tiden borde för länge sedan ha varit över.

Vindkraftsstöd genom landsbygdsprogrammet

av göran nyberg
Landsbygdsprogrammet kan nu ge stöd till lokal förnybar energiproduktion. Det handlar mycket om biogas men även vindkraftverk av gårdsmodell kan få bidrag. På torsdagen informerade landsbygdsenheten i Uddevalla om möjligheterna.

Uddevalla kommuns näringslivsavdelning har tagit initiativ till två informationsmöten på Mattssonföretagen i Uddevalla. Anledningen är att det nu blivit möjligt att söka bidrag till lokal energiproduktion och att Mattssonföretagen numera också bygger vindkraftverk än så länge för hushålls- och gårdsproduktion.
Överraskade
– Vi har blivit mycket glatt överraskade över det stora intresset, säger Krister Olsson på Uddevalla kommun.
Mattssonföretagen i Uddevalla har tagit över företaget Wind-En. Man producerar mindre vindkraftverk från 5 kW och upp till 45 kW. Precis den storlek som kan komma ifråga för bidrag. Det skall handla om energiproduktion för den egna förbrukningen, inte för att sälja.
– Vi har som riktmärke för att ge stöd att produktionen till minst 50 procent skall förbrukas av vindkraftsinnehavaren. Då kan vi ge upp till 25 procent i stöd till investeringen, säger Stefan Gustafsson på landsbygdsenheten i Uddevalla.
Omställning
Han berättar att det är en ny åtgärd som införts i det nya landsbygdsprogrammet att man kan ge bidrag till omställning till mer förnybar och klimatvänlig produktion.
– Här i Västra Götaland har vi valt att ta med även möjlighet till att ge stöd till vindkraftverk, säger Stefan Gustafsson.

Ny hästklinik i Husaby

Av Staffan Nyström
Fem medarbetare vid Djursjukhuset i Skara har hoppat av och startat en egen hästklinik i Husaby mellan Lidköping och Götene.
– Genom att satsa på modern teknik med röntgen och ultraljud kan vi erbjuda högkvalitativ hästsjukvård för kunder från hela landet, säger Karin Näsvall, en av fyra veterinärer som är delägare i Husaby Hästklink AB.

Det är fyra erfarna veterinärer som hoppat av från hästavdelningen på Djursjukhuset i Skara för att starta eget. Förutom Karin Näsvall är det Anna-Karin Sundberg, Torum Mehammer och Henrik Nyberg. Den femte delägaren är Per Johansson, tidigare chef för ATG:s hästsjukhus i Skara och ekonom.
– Vi räknar med en årsomsättning runt 15 miljoner kronor, säger Henrik Nyberg.
Det är en frisk satsning som görs på Apelås gård nära väg 44. Här finns redan ett ridhus på 30x80 meter.
Maskiner för 5 miljoner
Nu har man byggt till med en hästklinik med tretton gästboxar, undersökningsrum, röntgen- och ultraljudrum, laboratorier, operationsrum och uppvakningsrum.
– Bara röntgenutrustningen kostar runt 1,5 miljoner kronor, berättar Karin Näsvall.
Hästklinken hyr in sig i lokalerna och står själva för investeringar i maskiner och medicinsk utrustning. Totalt handlar det om maskininvesteringar för runt 5 miljoner kronor.
– Vi öppnade den 1 mars, men får räkna med till slutet av april innan allt är på plats som vi tänkt oss, säger Henrik Nyberg.
Men kunderna strömmar till. Utanför klinken står hästkärrorna uppradade och inne i manegen tittar Henrik på hästen ”Ronaldo” som enligt ägarna har nackproblem.
”Ronaldo” leds in i en av de fasta undersökningsboxarna och undersöks med ultraljud för att man ska kunna göra en diagnos.
Heltäckande
– Bilddiagnostik är en av våra specialiteter och vi vill erbjuda så heltäckande kompetenser som möjligt, säger Karin Näsvall.
Det finns ingen motsvarighet till Husaby i Sverige. Idén kommer från besök i utlandet, där man plockat olika influenser.
– Det finns förebilder i Newmarket i England och även i USA, säger Karin Näsvall.
Det är framför allt rörelsestörningar hos hästen som man inriktar sig på.
– Det handlar om hälta och ridbarhetsproblem, säger Karin Näsvall.
Klinken har ett nära samarbete med OS-ryttaren Eva-Karin Oskarsson när man gör ridbarhetsutredningar.
– Det finns flera orsaker till ridbarhetsproblem. Det behöver inte vara okynne från hästens sida, utan kan bottna i rent medicinska problem, förklarar Karin Näsvall.
Närheten till Djursjukhuset och ATG i Skara, planerna på en jätteanläggning för hästar i Vara och så en avancerad hästklinik i Husaby. Finns det verkligen underlag och är ni inte rädda för konkurrensen?
– Västra Götaland är landets hästtätaste län och allt som sker kring hästnäringen i närområdet är bara bra för oss. Det skapar kundunderlag. Vi är dessutom så specialiserade att det inte bara är kunder i närområdet som vänder sig till oss. Vi kommer att ta emot kunder från hela landet och även grannländerna, säger Henrik Nyberg.
Både Henrik och Karin ser ett behov av en modernt utrustad hästklink som kan ta emot remisser från veterinärer runt om i landet. Det handlar inte bara om tävlingshästar i hoppning, dressyr, galopp eller trav.
Utöka
– Hästintresset är stort och brett. Här finns allt från rena hobbyhästar, till avancerad westernridning och arbetshästar. Alla hästägare är måna om sina hästar och vill ge dem den bästa tänkbara vården, säger Karin Näsvall.
De fyra veterinärerna som startat kliniken hoppas kunna utöka till åtta-nio heltidsanställda veterinärer. Travet är fortfarande en stor kund och Henrik berättar att Apelås planerar att bygga en travbana intill ridhuset och kliniken.
– På det sättet kan vi testa hästarnas rörelsemönster i verkligheten, säger Henrik Nyberg.

Socialemokraterna låsta av historien

Om man tänker tillbaka på den tid när arbetarklassens kvinnor tjänstgjorde i hemmen hos överklassen, är det inte så svårt att dra en parallell till dagens hushållsnära tjänster.
För visst var det en hemsk tid där de välbeställda hade alla möjligheter att behandla sina anställda tjänsteandar på allehanda obehagliga sätt.
Och det är inte så länge sedan. Min egen mormor hörde til dem som från landsbygden fick söka sig till staden för att bli piga i ett mer välbeställt hushåll.
Det var nog inte lätt.
Ändå är det fel att dra den parallellen i dag. Vi har ett annat samhälle. Vi har andra lagar. Vi har en annan arbetsmarknadslagstiftning. Vi har en annan jämställdhet.
Visserligen kan man tänka sig, och det gör nog socialdemokrataerna, hur de som jobbar med hushållsnära tjänster ensamma på plats i hemmen riskerar att behandlas illa.
Men det gäller ju i så fall alla arbetsplatser med bara en anställd.
Nej, vi har ett annat samhälle i dag. Där måste vi jämställa arbetet med att städa och diska, med arbetet med att underhålla stuprännor och laga trappor. Allt måste de som har hem och hus göra.
Varför skall bara jobben med att bygga om och reparera huset få stöd av samhället, men inte stödet till den stressade familjen som vill skapa lite tid över till barnen?
Egentligen är det här ett problem som bäst skulle lösas av att vi kommer fram till att alla tjänster skall ha en lägre arbetsgivaravgift från början. Eller allra helst att arbetsgivaravgifterna sänks rejält över hela linjen.
Genom att sänka arbetsgivaravgiften gynnar man sådan verksamhet som har en stor andel av sina kostnader i just löner och därför skapar mycket jobb.
De arbetskraftsintensiva företagen skulle gynnas och där finns ju just tjänsteföretagen.
Det fanns en gång en utredning som la fram ett förslag om produktionsfaktorskatt. Den handlade om att man också borde kunna ta ut någon form av skatt, motsvarande arbetsgivaravgiften, på maskiner och robotar, som successivit ersätter människorna i produktionen.
Som det nu är betalar den tillverkande industrin allt mindre i skatt avgifter i förhållande till sin omsättning och tjänsteföretagen, där de flesta anställda finns, betalar allt mer i takt med att tjänteföretagen blir fler och större, eller i alla fall lika mycket.
I själva verket är det nog i stället så att statens intäkter minskar från företagen och att det behövs en ny skattebas för att kompensera bortfallet.
Det är bra att alliansregeringen har genomfört ett antal sänkningar av arbetsgivaravgiften. Men man borde sänka den rakt av lika mycket som man nu sänker kostnaden för att utnyttja Rot och Rut.
Detta borde också då kompenseras genom en skatt eller avgift på maskiner och investeringar. Det är inte så svårt.
En duktig ekonom som finansminister Anders Borg borde kunna fixa detta på ett smidigt sätt. Han har under de här åren visat att han inte är rädd för att försvara skatter som ett sätt att finansiera vår välfärd.
Att nedvärdera det ofta kvinnliga hushållsarbetet, men tycka att man kan gynna det ofta manliga byggnadsarbetet är något som socialdemokraterna kommer att få svårt att försvara i dagens moderna Sverige.
Dag att hitta nya lösningar för vårt nya Sverige. Vi ska komma ihåg historien men inte fastna i den.

Landsbygdsdirektören avgår

Av Staffan Nyström
Landsbygdsdirektören i Västra Götaland, Ove Konradsson, slutar och blir VD för det ekologiska mejeriet Hjordnära utanför Hjo. Han kommer även att ingå i Skånemejeriers koncernledning med ansvar för affärsområde Finland och Norge.
– En spännande utmaning i ett helt nytt område för mig, säger Ove Konradsson som tillträder tjänsten den 1 april.
Ove Konradsson har varit landsbygdsdirektör i Västra Götaland i sex år. Han är chef för 150 anställda på länsstyrelsen med placering i Skara, Borås och Uddevalla. Västra Götaland är det största landsbygdslänet i landet.
Ove Konradsson har en gedigen erfarenhet från ledande befattningar inom livsmedelsindustrin och jordbruket. Han var VD för Skövde slakteri i sju år och sedan generalsekterare i Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga hästen.
– Jag har en filosofi att inte vara kvar på ett chefsjobb mer än sex-sju år. Det man inte lyckats utföra under den tiden kommer man inte att lyckas med senare heller, säger Ove Konradsson.
Travstuteri
Hemma på gården utanför Falköping driver han ett travstuteri med mellan 60 - 85 hästar. Han har också en avelsbesättning med ett 50-tal Simmeltaldjur.
Ove Konradsson tillträder officiellt det nya jobbet den 1 april, men det har flyttats fram till 1 maj för att klara trycket på länsstyrelsen.
– Jag har lovat att vara tillgänglig på länsstyrelsen en bit in i juni med tanke på arbetsbelastningen när alla SAM-ansökningar ska behandlas, säger Ove Konradsson.
Rekryteringen av ny landsbygdsdirektör pågår och ansökningstiden går ut den 15 mars.
Ägs av Skånemejerier
Hjordnära ekologiska mejeri som ägs av Skånemejerier invigdes i september 2009. Mejeriet finns på en av de sju mjölkgårdar som producerar den ekologiska mjölken och tillverkar förutom mjölk även fil och yoghurt.
För Hjordnära och Skånemejerier är Ove Konradsson en rekrytering man är stolta över.
– Vi är mycket nöjda med att ha lyckats rekrytera en av jordbrukssveriges mest kända namn, säger Björn Sederblad, VD för Skånemejerier och Thomas Berglund styrelseordförande i Hjordnära.
Delad tid
Ove Konradsson kommer att jobba ungefär halvtid som VD för Hjordnära och ägna den andra halvtiden till arbetet i Skånemejeriers koncernledning med att utvecka nya affärsområden i Finland och Norge.
–Vi har fått ett fantastiskt mottagande på marknaden och ser att intresset för lokala kvalitetsprodukter är stort, säger Björn Sederblad.

Bengtsfors trotsar nedläggningarna

Av Staffan Nyström
Bengtsfors är den kommun i Dalsland som ligger bäst till i arbetslöshetsstatistiken. Med 4,6 procents arbetslöshet ligger man under snittet i länet. Men ungdomsarbetslösheten på 12,8 procent är sorgebarnet.
–Vi har klarat oss ganska bra eftersom vi inte är lika beroende av fordonsindustrin som andra kommuner och har ett diversifierat näringsliv, säger Per Jonsson(C), vice ordförande i kommunstyrelsen.
Bengtsfors har en dyster arbetsmarknadshistoria med flera stora industrinedläggningar som drabbat kommunen hårt. Nedläggningen av Lear-fabriken är det hårdaste slaget.
Men på något sätt har Bengtsfors rest sig ur askan och har idag den lägsta arbetslösheten i Dalsland.
De senaste tillgängliga siffrorna visar på en arbetslöshet på 4,6 procent. Grannkommunerna Dals-Ed har 5,3 procent, Åmål 7 procent, Färgelanda 6,4 procent, Mellerud 6,4 procent och Vänersborg 5,1 procent.
Anders Paulsson, ansvarig för arbetsförmedlingarna i Bengtsfors, Dals-Ed och Åmål bekräftar bilden.
Nära till Norge
– Förklaringen är att vi inte är beroende av fordonsindustrin och så har vi nära till den norska arbetsmarknaden, säger Anders Paulsson.
Även andelen av befolkningen som är föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder ligger jämförelsevis lågt - 3,9 procent i Bengtsfors, medan Åmål och Färgelanda ligger högst med 4,6 respektive 4,3 procent. Dals-Ed och Mellerud ligger något lägre.
Ungdomsarbetslösheten är det stora bekymret med 5,3 procents arbetslöshet i åldrarna 18-24 år. Åmål toppar med 8,3 procent. Ser man till andelen ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder är bilden dystrare.
I Bengtsfors ligger ungdomsarbetslösheten på 12,8 procent. Även Åmål 12,5 procent Färgelanda 14,3 procent och Vänersborg 13,9 procent ligger högt i förhållande till rikssnittet på 6,7 procent.
Praktik för unga
– Vi satsar nu på att minska ungdomsarbetslösheten genom att ta fram fler praktikplatser och ta fram hälsopolitiska pengar ur arbetsmarknadsenheten för att coacha ut ungdomar på praktik, säger Per Jonsson.
Per Jonsson som är vice ordförande i kommunstyrelsen med inriktning på näringsfrågorna i kommunen är optimist.
- Vi har en sådan struktur på näringslivet med många små och medelstora företag att vi inte är lika sårbara, säger Per Jonsson.
Han pekar på några goda exempel - som Coman AB som har en plastindustri och dessutom tillverkar handikappanpassade bussar med 25-30 anställda.
Firefighting Systems AB som vuxit fram med ett världsledande system för marin brandbekämpning.
I Billingsfors finns Munksjö Paper med 300 anställda och lika många jobbar på Rexells i Skåpafors.
Kommunen har arbetat aktivt med att sälja ut sina industrifastigheter. Ifjol sålde kommunen Learfastigheten på 20 000 kvadratmeter till just Coman AB.
Säljer fastigheter
– Av ett tiotal fastigheter återstår nu bara ett par i kommunal ägo, säger Per Jonsson.
Bengtsfors Utvecklingscentrum byggdes 2007 med pengar från kommunen och EU. Investeringen låg på 13 miljoner kronor och har idag en verksamhet som domineras av den kommunala vuxenutbildningen och några företagskuvöser. Dessutom sitter det kommunägda Bengtsfors Utveckling AB i lokalerna som fick ny VD den 1 mars.
– Trots att det är ett kommunägt bolag består styrelsen enbart av representanter från näringslivet, vilket jag tror är en bra modell, säger Per Jonsson.
Infrastrukturen
Tanken med Bengtsfors Utveckling AB är att stimulera nya idéer och supporta nyföretagande.
–Infrastrukturfrågorna är centrala för Bengtsfors utveckling som näringslivskommun. Det som ligger närmast är att få upp 172-an till 90-standard hela vägen, säger Per Jonsson.
Även järnvägen är central för utvecklingen. Under våren kommer ett möte att hållas i Norge för att diskutera tågtrafiken via Daland.
– Jag tror mycket på den omlastningsstation som man nu tittar på i Bäckefors i samarbete med Göteborgs hamn, säger Per Jonsson.
Närheten till Norge är räddningen för arbetsmarknaden i norra Dalsland. Det gäller både Dals-Ed och Bengtsfors. Nu i veckan träffar man Haldens industriförening, bland annat för att diskutera bättre vägförbindelser mellan Sverige och Norge.
Norrmän flyttar in
Befolkningsutvecklingen har varit negativ i hela Dalsland och i Bengtsfors har man tappat ca 150 invånare per år och ligger nu på ca 10 000 invånare.
– Vi har ett negativt födelsenetto, med färre födda än döda per år. Men även där är det norrmännen som räddar oss och fyller på. Många norrmän tycker om att ha fritidshus och även att flytta till Sverige, säger Per Jonsson.
Det startas allt fler småföretag i Bengtsfors och idag finns ca 1 000 registrerade företag.
– Antalet företag har ökat med ca 50 under den här mandatperioden och det är mest hantverksföretag inom byggbranschen som registreras, säger Per Jonsson.
Levande tätorter
Bengtsfors är en skogs- och landsbygdskommun, men med flera tätorter. Förutom Bengtsfors tätort så finns levande tätorter i Billingsfors, Dals-Långed, Bäckefors och Skåpafors.
– Bredbandsnätet har byggts ut för 18 miljoner kronor så att stora delar av kommunen har tillgång till 24 Mbits kopparnät, vilket är viktigt för attraktionskraften i kommunen, menar Per Jonsson.
Med norska pengar ska också centrum i Bengtsfors rustas upp och saneringen av gamla Eka-området är snart klar med plats för nya industrier. Dessutom görs en storsatsning på besöksnäringen för att få norrmännen att turista i Dalsland.